Fritidsledare i skolan

Vilken arbetsgivare vill inte ha en medarbetare som är flexibel, bra på grupprocesser, metoder och konflikthantering med ett främjande förhållningssätt?

Skolan står i, och har stått i ett skede där samhället, föräldrar och individer har förväntningar att skolan ska lösa, utbilda och fostra elever i ALLT! Arbetsbördan på lärare minskar attraktionen för yrket och skolledningar famlar och försöker att tänka nytt. Skolan inför förstelärare för att höja status och attraktion samt söker nya kompetenser att komplettera och underlätta för lärare.

En tredjedel av de som examineras från Fritidsledarutbildningen varje år arbetar inom skolans fyra väggar. Flertalet rektorer har upptäckt vilka kompetenser fritidsledaren har, att vara flexibel, arbeta med grupper, hitta lämpliga metoder för sociala sammanhang, vara behjälplig i hantering av konflikter och att möjliggöra för eleverna att hitta en känsla av samhörighet.

Vi har under åren noterat att det finns vaga uppdrag inom skolans organisation för fritidsledarens arbetsuppgifter. Detta gör att många rektorer räds att anställa kompetent personal som kompletterar lärarpersonal i arbetet som inte är ämnesrelaterat. Fritidsledaren i skolan blir kittet mellan lärarpersonal, elev och andra konstellationer inom skolan. Med ett tydligare uppdrag kommer skolan att kunna använda den utbildade fritidsledarens alla kompetenser.

Vi vill uppmärksamma er ansvariga om en yrkesgrupp – fritidsledare med en genuin utbildning i arbetet med barn och ungdomar som oftast finns i skolans verksamhet och som ofta inte har en formell plats och tydligt uppdrag i skolans organisation. Här önskar vi en förändring!

Vi uppmanar därför ansvariga för skolans verksamhet i våra kommuner att formulera tydliga uppdrag till fritidsledaren som samstämmer med deras yrkeskompetens. Då finns förutsättningar för att en plattform kan skapas för fritidsledare i skolans organisation. Ni behöver inte leta länge, kompetensen finns redan där, använd den rätt och skapa utrymme för fritidsledaryrket, ni kommer ha mycket nytta av dem.

Styrelsen för Fritidsledarskolorna

www.fritidsledare.se

Vem är fritidsgårdar till för?

Jag avser artikeln i tidningen Kvartal som på måndagen 20 april 2020 publicerade en text av kriminologerna Jerzy Sarnecki och Helena du Rées. Min tolkning av artikeln är att fritidsgårdars syfte är att förebygga brottslighet och att minska droganvändning bland unga. Förvisso kan forskarna ha rätt om att den allmänna uppfattningen är att fritidsgårdar skulle minska ungdomskriminalitet. Det är en bild som fritidssektorn arbetat och arbetar med att tvätta bort i decennier. Fritidsgårdar har ideologiskt rört sig från att fokusera på ett förebyggande arbete till att anlägga ett främjandeperspektiv. Arbetet med att göra det allmänt känt fortsätter.

Idag är formulerade målsättningar för fritidsgårdar att tillhandahålla jämlika, inkluderande och jämställda miljöer. För att uppnå det fodras fler metoder och aktiviteter. En viktigare fråga i debatten om ungdomar och fritidsgårdar, enligt mig, är huruvida dessa mål iscensätts i vardagens praktiker samt hur arbetet följs upp och utvärderas.

Sarnecki och du Rèes linje i inlägget är att ”ska man förebygga brottslighet bör man snarare stödja barn att engagera sig i skolan, idrott och föreningsliv”. Slutsatsen i deras bidrag är att investeringar i skolan och föreningsdrivna fritidsaktiviteter skulle minska social problematik bland unga. Vidare skriver de att social kontroll i form av strukturerad fritidsgårdsverksamhet skulle kunna bidra till minskad brottlighet. Till viss del delar jag deras bedömning- med strukturerade aktiviteter på fritidsgårdar nås sannolikt en bredare målgrupp. Något som varit eftersträvansvärt under lång tid. Men att satsa enbart på strukturerade aktiviteter, skulle leda till minskad brottslighet bland unga, ser jag inte som sannolikt. Det är mer komplext än så. Och inte det uppdrag fritidsgårdar har. Nuförtiden är varken mål eller syfte med fritidsgårdsverksamhet att fungera som preventiva insatser. Fritidsgårdar arbetar främjande för att erbjuda trygga, roliga och aktiva mötesplatser. Det i sin tur kanske kan innebära social kontroll i förlängningen, det är inget jag har undersökt närmare.

En del av komplexiteten ligger i att unga tillhör olika fritidskulturer. Redan på 1940-talet (SOU, 1947:12) framlades starka samband mellan skolframgång och fritidsmönster. De ungdomarsom hade lättare att inordna sig i skolans rutiner och struktur skulle ägna sig även åt skolliknande fritidsaktiviteter. Andra unga fodrade en mer öppen linje för fritidens organisering via exempelvis fritidsgårdar. Platser där informella lärprocesser kunde ta form (Blomdahl & Claeson, 1989, Bjurström, 2011, Olson, 1992). En bild som bör föras till komplexiteten är att unga som deltar i mer organiserade fritidsaktiviteter som idrottsförening och kulturskola, kommer från familjer med större ekonomiska resurser i högre utsträckning (Blomdahl m.fl., 2 2019). En framgångsrik och jämlik fritidssektor erbjuder således ett brett fritidsutbud och verksamhetsformer för att stimulera fler ungdomar med olika fritidskulturer.

Gällande strukturen för frekventa besökare på fritidsgårdar gör Sarnecki och du Rées en faktamässigt korrekt beskrivning. Det är i första hand killar från lägre socioekonomiska grupper. Många har utländsk bakgrund. Fritidsgårdens besökare har skolkat i högre utsträckning än andra unga, de nyttjar också alkohol, tobak och narkotika mer. I områden där familjer har mer försörjningsstöd och färre elever har godkänt i kärnämnen i årkurs 9 besöker större andel fritidsgård (Elofsson, Blomdahl, Lengheden, Åkesson, 2014, Koutakis, 2008). Det råder alltså en ojämlikhet gällande hur unga deltar i olika fritidsaktiviteter. Det ser jag som ett skäl till att upphöja fritidsgårdars status. Här finns större möjligheter att stimulera dessa unga till självständighet, eget skapande, informella lärprocesser och att vara sparringpartner i diskussioner om makt, våld, relationer och sexualitet. Uppdraget för fritidsgårdar innebär också att leda nya respektive redan bekanta fritidsaktiviteter samt att möjliggöra drogfria arrangemang på helger. Den inriktningen på fritidsgårdsverksamhet torde berika fler unga. Fritidsgårdar där social kontroll i kombination med en preventiv blick på verksamheten riskerar att ungas inneboende resurser frångås och inte tas på allvar. Om fritidsgårdar enbart präglas av ”häng” och ”kravlöshet” äventyrar det också att legitimera den solidariska underordningens logik. Begreppet innefattar en idé om att fritidsledare i relation till andra yrken som arbetar med barn och unga ser sig som underhuggare i en maktordning. Liksom majoriteten av unga på fritidsgårdar kan de identifiera sig med en marginaliserad position (Trondman, 2000). Den strukturella underordningen riskerar i praktiken att innebära att kraven minimeras.

För att knyta an till ungdomsbrottslighet och droger som artikelförfattarna nämner är det värt att poängtera att 1974 blev fritidsgårdar officiellt en drogfri miljö (Blomdahl & Kågeson, 1974). Idag är det nolltolerans även om det har förekommit, utan att det för den sakens skull accepteras. Precis som Sarnecki och du Rées skriver har fritidsgårdar uppenbarligen fungerat som en plats för att planera brott när en homogen grupp unga män med kriminell bakgrund samlas. Fler artiklar har belyst att brottslighet ägt rum på vissa fritidsgårdar, det är för jäkligt! Det är ytterligare argument för att fritidsgårdar behöver arbeta mer systematiskt med att nå fler sorters ungdomar. I situationer när brott begås är det än viktigare att komma ihåg vad huvudsyftet med fritidsgårdar är – att vara en plats för unga att mötas på och ha möjlighet till att utveckla inneboende kompetenser och olika intressen.

Sedan 2014 har jag besökt fler än 100 fritidsgårdar i Sverige genom att systematiskt göra deltagande observationer på uppdrag av kommuner. I samband med detta och i utbildningar jag 3 hållit har jag träffat flera hundra fritidsledare. Genom dessa möten och samtal är bilden solklar! Många fritidsgårdsverksamheter arbetar systematiskt med att rekrytera unga från en bredare bas, tillhandahålla fler aktiviteter och genom att arbeta med utbildning, uppföljning och tydligare målsättningar. Låt fritidsgårdar och mötesplatser för ungdomar vara aktivitetscenter med utmaningar och hög kulfaktor!

//Linda Lengheden, sociolog, genusvetare och sakkunnig på fritidsgårdsfrågor

 

Källor: Blomdahl, Ulf & Claeson, Åsa (1989). Fritidsgården: dess besökare och framtid. Stockholm: Forskningsenheten, Fritid Stockholm Blomdahl, Ulf & Kågeson, Per (1974). Drogfri gård: en analys av bruket av beroendeframkallande medel på ungdoms- och fritidsgårdar: förslag till åtgärder. 1. uppl. Stockholm: RSF8H Blomdahl, Ulf, Elofsson, Stig, Lengheden, Linda, Åkesson, Magnus, Karolina, Bergmark (2019). Ökar ojämlikheten i föreningsidrotten?: en studie om socioekonomisk bakgrund och barns och ungdomars deltagande i idrottsförening. [Stockholm]: Stockholms stad Bjurström, Erling (2011). Fritidens rum: Topografiska perspektiv på ungdomars fritidssocialisation och ungdomspolitiken. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-65691 Elofsson, Stig, Blomdahl, Ulf, Lengheden, Linda & Åkesson, Magnus (red.) (2014). Ungas livsstil i låg- och högstatusområden: en studie i åldersgruppen 13–16 år. Stockholm: Stockholms stad – Idrottsförvaltningen, Forskningsenheten. Tillgänglig på Internet: https://www.unglivsstil.org/wp-content/uploads/2019/01/Ungas-livsstil-i-låg-ochhögstatusområden.pdf Koutakis, Nikolaus (2008). I: Holmgren, Gerhard (red.) (2008). Mötesplatser för unga: aktörerna, vägvalen och politiken. Stockholm: Fritzes. Tillgänglig på Internet: http://www.ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/4028e5951a4e8d08011a4e8d276f000 2/Motesplatser_for_unga_web.pdf Olson, Hans-Erik (1992). Staten och ungdomens fritid: kontroll eller autonomi?. Diss. Uppsala: Univ. Trondman, Mats (2000).”Det är något särskilt med jobbet”. Den solidariska underordningens logik. Ett kultursociologiskt ode till en fritidsledare. I Berggren, L. Fritidskulturer. Lund, Studentlitteratur. Ungdomsvårdskommittén (1947). Ungdomsvårdskommitténs betänkande. D. 4, Ungdomens fritidsverksamhet. Stockholm: Nordiska bokh. i distr.

Hej alla!

Ojdå, det var visst ett tag sedan som det kom ett nyhetsbrev. Ibland blir det så men bättre sent än aldrig!

Vad händer i styrelsen och föreningen då?

Ja först vill jag säga att vi äntligen börjar få ordning på vår hemsida. Mikael från Gamleby har jobbat ett tag med denna och nu börjar det hända saker. Tyvärr kan det bli lite fördröjning med information när vi byter system, first class mot vårt forum. Det är tråkigt men vi vet att ni förstår och har lite överseende med detta. Om du fortfarande inte kommer in, så vänd dig till Mikael Johansson på Gamleby folkhögskola. Börja med att leta upp ett mail från honom som skrevs för ett tag sedan. Där finns det instruktioner hur du ska göra. Info från styrelsen har skett via mail nu under några månader men from nu börjar vi fylla på i forumet. Jag skulle gärna vilja att du också informerar din rektor om var det går att hitta info. Under vårkonferensen i Härnösand, kommer Mikael också att ha en genomgång av systemet.

Årsmöte

Ja det blev en annorlunda träff, eftersom vi hade bestämt att bara träffas en dag. Detta för att möjliggöra att vi alla skulle kunna delta i ung.Fri.Tid, konferensen i Stockholm. Nu har vi testat detta, och kommer fortsättningsvis köra tvådagars möte, alltså precis som vanligt. Preliminärt 7-8/11 i Värnamo.

Kvinnonätverket

Under två intensiva dagar träffades vi i Vara. Många viktiga samtal och diskussioner hann vi med kombinerat med god mat och en och annan kaka. ( jag säger bara Nordpolen…) Vi bestämde också att vi skulle förändra upplägget en aning så att vi har bildat en arbetsgrupp som jobbar med programmet. För arrangörsskolan kommer det att bli ett stöd när det gäller att sätta ihop innehållet. Nästa gång blir i Januari 2020 i Göteborg. Har du synpunkter på innehåll eller annat, så kontakta Nina Forslund, Göteborgs folkhögskola, som också är med i arbetsgruppen.

Europarådets konferens i Helsingfors

Under tre dagar i februari hade jag förmånen att vara med på Europarådets konferens i Helsingfors. Intensivt, spännande och viktigt! Diana Pettersson-Svenneke var också med, vilket gjorde konferensdagarna ändå med intressanta. Bra att ha en kollega med sig. Konferensen handlade och ungdomsarbete i Europa, och det kommer lite mer om detta på vårkonferensen.

Samarbete med Mucf

Även här börjar det hända saker. Mucf har beslutat att satsa på fritidsledare i öppen verksamhet och kommer att göra det från olika håll. För någon vecka sedan besökte vi dem i Växjö och hade en intressant diskussion. Det finns en stor oro där och på andra håll över att det är så många outbildade som arbetar i olika fritidsverksamheter. Också att många duktiga nyutbildade fritidsledare försvinner in i skolans värld. Deras fråga till oss var bla vilket stöd vi behöver för vår verksamheter. Vi pratade om att det känns oroväckande att många skolor inte tar in deltagare till hösten, bristen på litteratur och forskning samt att karriärsmöjligheterna för en fritidsledare inom verksamhetsområdet, är minimal. Jämfört med många länder i Europa där det finns kandidat och mastersmöjligheter på universiteten. Vi skulle också vilja lyfta att vi saknar samverkan med våra rektorer ute på skolorna. Det skulle vara fantastiskt bra om ni kontaktar Eduardo på folkhögskolan Hvilan så att ni kan få mer info om vad som händer i föreningen.

Har du/ni synpunkter på det jag har skrivit, frågor och funderingar – skriv ett inlägg i forumet!

Tills vi ses i Härnösand – Ha en fin vår.
Eva Gullstrand – ordförande i Fritidsledarskolorna

 

Gemensam utbildningsplan 2017

Nyhetsbrev nummer 2
Fritidsledarskolorna

Hej!
Då var det dags för brev nummer två från mig och Fritidsledarskolornas styrelse. Vi har valt att byta
namn till nyhetsbrev och här kommer vi att skriva lite av varje om vad som händer i vår förening.
Än så länge sprids det via fc, och du får gärna sprida detta vidare. Här kommer också finnas bidrag
från alla i styrelsen så läs och njut!
Vårkonferens
Tiden går och snart är det vår!!! Missa inte vårkonferensen som denna gången är förlängs med en
halv dag. Anmälan till Vimmerby fhsk, om du/ni inte redan har gjort detta. Inbjudan med program
ligger i personalmappen på fc.
SeQF
Inte nog med det, kanske är det också denna våren vi sätter punkt för SeqF? Inskick för ansökan
närmar sig. Vi har skickat ut en kallelse till extra årsmöte som kommer att äga rum under
vårkonferensen. Med kallelsen skickade vi också vårt förslag i sin helhet. Vi/jag kommer att
presentera detta förslag och prata lite mer runt detta under detta extra årsmötet.
Vart tog de vägen
Nu har vi fått in material från alla skolor och sammanställningen är klar. Vi filar nu på rapporten
och kortversionen.
När den är klar kommer vi att ta hjälp av marknadsföringsbyrån Westander för att genomföra en
landsomfattande kampanj den 27:mars. Vi kommer också att skicka ut pressmeddelanden regionalt
kring våra medlemsskolor. Detta för att maximera publiciteten kring fritidsledarskolorna strax innan
den 15 april.
Runt den 27: mars föreslår vi att alla som har möjlighet att publicera kortversionen på sina
respektive kanaler (skolans hemsida, FB, lokala arbetsförmedlingen mm.)
Vi har även några andra idéer kring marknadsföring på gång som vi kommer att presentera på
vårkonferensen. ( Mikael Johansson, Daniel Backgård)
Öppen verksamhet och Mucf
Tisdagen den 7 mars var Eva och Marietillsammans med Fritidsforum, Fritidsförbundet barn och
unga med funktionsvariation, Föreningen fritidsledarnas yrkesroll, Kommunal, Kunskapscentrum
för fritidsledarskap (KC), Nackanätverket och svenska settlementförbundet inbjudna till ett samtal
om stöd till öppen verksamhet till Mucf (Maria Nyman, enhetschef)
Anledningen var att Mucf fått i uppdrg av regeringen att under 2017 ”fungera som stöd för den
öppna fritidsverksamheten och erbjuda fortbildning och kunskapshöjande insatser samt att stödet
bör utgå i olika verksamheters behov av stöd och utveckling”
Vi fick möjlighet att föra ett samtal om tre frågeställningar som är av största vikt för den öppna
fritidsverksamheten och fritidsledarutbildningarna.
1. Behov av kunskapsutveckling
2. vad kan och bör Mucf stödja
3. vilka vägval bör staten ta i denna fråga
Vi tryckte på kunskapslyft för lärare på fritidsledarutbildningen, utbildning för politiker och
tjänstepersonern inom sektorn, forskning, vikten av att Mucf får ett permanent uppdrag i denna
fråga samt att Mucf kan trycka på andra myndigheter och instanser för insatser. ( vi berättar mer på
vårkonferensen)( Marie Eriksson)
Fritidsledarskolors rektorsnätverk
Sedan många år har vi ett rektorsnätverk för Fritidsledarskolorna. Vi träffas oftast i samband med
det årliga årsmötet och vid vårkonferenser. Dessutom har rektorsnätverket en rektorsrepresentant i
Föreningen Fritidsledarskolorna i samverkan. Sedan senaste årsmötet är jag, Eduardo Gran
Villanueva Contreras, er rektorsrepresentant. Jag är rektor på Folkhögskolan Hvilan och ni får gärna
kontakta mig genom mailen eduardo@hvilan.se eller tel 076-5464402 (sms gärna). Nästa
rektorsträff kommer att genomföras ev. vid vårkonferensen, men ev. följer många rektorer med till
rektorsutbildningen i Barcelona och då kan nästa träff genomföras på plats i Barcelona. För min del
försöker jag kontinuerligt hålla er informerade om viktiga händelser som kan påverka vår
verksamhet och våra folkhögskolor.
Utbildningsplansgruppen har träffats och jobbat vidare med skrivningar kring vår gemensamma
utbildningsplan. Arbetet har skett i samverkan med SeQF-gruppen och alldeles snart föreligger en
första version av utbildningsplanen. Delar av innehållet kommer att diskuteras i grupper på
vårkonferensen där alla har chansen att komma med inspel på hur vi bör formulera vår
gemensamma plan.
Den största förändringen är att gruppen föreslår ett nytt utbildningsområde, professionell
pedagogisk utveckling, vilket innebär att det arbetsplatsförlagda lärandet lyfts ut ur de andra
områdena och får ett eget område.
Inom kort går det ut ett första utkast av utbildningsplanen till skolorna. (Camilla Lundborg)
Så med dessa korta infon hoppas vi att ni är taggade för en innehållsrik vårkonferens. Mer om alla
ovanstående inslag kommer då.

 

Vårhälsningar
Eva Gullstrand samt
resten av styrelsen

Foto: Sofia Sandqvist Marjanen

Nu är årets undersökning om  “Vart tog de vägen” klar. Den visar att en utbildad fritidsledare är mycket attraktiv på arbetsmarknaden. Läs rapporten här Vart tog de vägen 2017